En stiliserad vit val på omslaget till en liten uppslagsbok från 1963 säger mycket om Herman Melvilles Moby-Dick. Bredvid Hamlet och riddaren framför väderkvarnen hade valen fått plats bland världslitteraturens självklara verk. Nu har klassikern nyöversatts på svenska.
Romanens ställning som kulturell symbol är samtidigt starkare än dess faktiska läsning. Relativt få i Sverige har sannolikt tagit sig igenom Melvilles omfattande berättelse. Däremot känner många till grundhistorien genom filmatiseringar, bearbetningar och andra hänsyftningar i populärkulturen.
Det är också där Moby-Dick har fått ett liv långt utanför boksidorna. Artisten Moby har ett namn som knyter an till romanen – och hans riktiga namn är Richard Melville, en släkting till Herman Melville. Laurie Anderson har gjort ”Songs and stories from Moby Dick”, som finns på albumet ”Life on a string”. Till listan hör även Disneys hopplöse valfångare Moby Duck.
För yngre läsare har berättelsen dessutom funnits i illustrerade och förkortade utgåvor, bland annat Carlsens klassiker med svensk text av Jan Lööf. Så har Moby-Dick kunnat bli en del av det gemensamma kulturminnet även för den som aldrig läst hela romanen.
Den vita valen är dessutom mer än en figur i en äventyrsberättelse. I Melvilles klassiker har Moby-Dick blivit en generös metafor – för mannen, kvinnan, Gud och staten, men också, beroende på läsning, för populism, rovdrift och valfusk. Nyöversättningen ger därmed den välkända titeln en ny möjlighet att möta svenska läsare som kanske hittills främst känt igen bilden av valen.
