På utsidan kunde Archetyp nästan misstas för vilken e-handelsplats som helst. Sajten hade sökfunktioner, produktlistor och användarprofiler – en digital butiksmiljö där köpare och säljare kunde hitta varandra. Men bakom den välordnade ytan fanns en helt annan verksamhet. Där såldes cannabis, kokain, LSD och annan narkotika för mycket stora belopp.
Archetyp fungerade som en vanlig marknadsplats – men sålde narkotika på darknet
Kriminalinspektören Björn Eriksson vid Nationellt it-brottscentrum beskriver upplägget som en mörk spegelbild av välkända lagliga handelsplattformar.
– Det fungerar ju egentligen som Blocket eller Tradera och andra legala sajter. Man registrerar säljar- och köparkonton och så handlar man fram och tillbaka men med kryptovaluta, säger Björn Eriksson.
Skillnaden var att Archetyp låg på darknet, en del av internet där användarna kan vara mer anonyma och där myndigheterna har svårare att komma åt verksamheten. Själva handeln kunde ändå påminna om en vanlig marknadsplats: konton skapades, annonser lades ut och affärer genomfördes mellan köpare och säljare.
Tre svenska män åtalade för kopplingar till Archetyp
På torsdagen kommer domen mot tre svenska män som har åtalats för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. Männen misstänks ha haft roller som moderatorer på Archetyp, en funktion som ska ha varit kopplad till driften av handelsplatsen.
Över 600 000 användare och narkotikahandel för 2,7 miljarder kronor
När myndigheterna slog till mot sajten 2025 hade Archetyp vuxit till en enorm digital marknadsplats. Den hade över 600 000 användare, omkring 3 000 säljare och 17 000 annonser. Den sammanlagda omsättningen uppskattas till minst 250 miljoner euro, vilket motsvarar drygt 2,7 miljarder kronor.
– Det var en av de två största marknadsplatserna i världen i sitt slag, säger Björn Eriksson.
Polisen kopplar narkotikavinsterna till organiserad brottslighet
Bakom pengaflödena bedöms stora delar av vinsterna ha hamnat hos kriminella gäng. Enligt Björn Eriksson finns en tydlig koppling till den grova organiserade brottsligheten – samma miljöer som förknippas med både sprängningar och skjutningar.
– Vi har sett att det finns en ganska nära anknytning till den grova organiserade brottsligheten, den som ligger bakom både sprängningar och skjutningar och som samtidigt kunnat skörda miljontals kronor på den här verksamheten, säger han.
Svenska användare flyttade från Flugsvamp till Archetyp
Sajten blev också en viktig plats för svenska användare. Björn Eriksson uppger att antalet svenskar på Archetyp ökade för några år sedan, efter att Flugsvamp 3.0 stängdes ner. Flugsvamp 3.0 var i sin tur en efterföljare till Flugsvamp 2.0.
Men även när en marknadsplats försvinner är handeln svår att stoppa helt. Både säljare och köpare har, enligt Eriksson, flyttat vidare efter nedstängningen av Archetyp. Den digitala infrastrukturen kan försvinna, men kontakterna och efterfrågan kan leva kvar på andra plattformar.
Polisen vill ha större digitala befogenheter mot brottslighet på nätet
Att bekämpa den här typen av brottslighet är samtidigt både komplicerat och tidskrävande. Under sommaren efterlyste rikspolischef Petra Lundh därför ny lagstiftning som skulle ge polisen större digitala befogenheter.
Det skulle bland annat kunna innebära möjligheter att blockera telefonsystem som används för bedrägerisamtal eller att stoppa användningen av ett särskilt konto eller en viss plattform. Frågan handlar därmed inte bara om en enskild darknet-sajt, utan om hur rättsväsendet ska kunna agera när brottsligheten flyttar in i digitala miljöer.
– Ingen vill att den digitala världen ska vara en frizon där kriminella riskfritt kan begå brott. Därför behöver vi samma befogenheter i den digitala världen som i den fysiska, säger Björn Eriksson.
